En sån dag
Det regnar, är grått, man har mens och pms och mensvärk och ont i huvudet och har druckit för lite och man vill bara kasta tegel på mänskliheten. Blir så frustrerad, och bara att jag skrev fel lösenord när jag skulle logga in här gjorde mig pissed off. Haha, usch. Hatar hormoner och livet i allmänhet idag. Det var ju så bra igår, så vad hände? Jag har ingen aning, men idag är bara en sån dag man vill snurra in sig i sitt täcke, ligga i sin säng och aldrig ändra ställning.
Mmm, så har min hela dag varit, och det började redan lite igår. Nu vet ni. Vill ha godis, någon som känner för att gå och köpa?
fast denna bild var ändå litt kul (som vanligt)
Personlighetstest
Stämmer dettta, måntro?
torsdag 23 maj 2013
Du frågade vem som förstört mig
Och jag gav dig inget svar
Let's be överdramatiska drama queens och vilja sova för resten av livet. Annars då? Jotack, det är bra, jag mår bra och livet är great. Imorgon är det sju dagar kvar tills jag blir sjutton, och jag får åldersnoja. Buhu.
#10 2 saker jag nt klarar mig utan
Jag syftar på musiken och boken. Sedan klarar jag mig inte gärna utan mobilen, men det går.
"A reader lives a thousand lives before he dies, said Jojen. The man who never reads lives only one."
Ja gillar det ok, för då känns det bättre att ha läst mkt.
#09 två minnen
Ett enkelt minne, från förrförra sommaren, eller sommaren innan dess. Enkelt, men det var väldigt kul att vara inne bland alla små griskultingar. Det luktade svinstia - haha - men de var så små, och så gosiga när de väl vågade närma sig oss. Söta små kultingar.
Cornelia och jag. Så många fler fina människor som samlades då. Emelie, Ebba, Celle, Nora, Thea, Bella, Kajsa, Agnes, och så många fina andra.Saknar dem.
Lång dag.
Åter igen, haha. Men denna dag har varit lång på ett bra sätt, om det nu finns något sådant. Var i skolan 07.50 pga grupparbete, och slutade 10.10. Sedan åt vi i skolan, och vid elva drog jag och två tjejer i min klass till stan för att kolla kläder osv. Stannade där i näst intill fyra timmar, haha, och då kändes det som att klockan var 20 istället för strax innan 15, hm. Åt två luncher också, haha, denna dag har bara varit konstig. När jag kom hem sov jag, och nu trodde jag klockan var runt 21 men icke sa nicke, hon är bara kvart i åtta. En väldigt produktiv dag, måste jag säga.
Fast är sur på min lärare och vill göra såhär med henne för får C i slutbetyg trots B på alla prov. ♥
Är det inte fredag snart?
Hela denna vecka har gått så långsamt att jag kunnat somna hela dagarna. Inget har varit roligt, inget är intressant. Dessa två dagar - är det bara två, fortfarande???? - som har gått har varit de segaste på länge, no kidding.
Får heller inte sova på länge nu, utan måste sitta uppe och skriva klart mitt arbete, åh. Orkar verkligen inte. Varför kan jag inte ta tag i sådant här tidigare? Dö
Åter igen en irrelevant bild, men jag gillar den och min fina vägg. Har utökat bildantalet, och ännu fler ska det snart bli.
Mentalt mördad
Sönderköttad och delad i pyttesmå bitar har jag nu gjort mitt nationella prov i matte, och jag ångrar allt. När jag tänker efter insåg jag att jag hade alldeles för mycket fel, och vill nu bara slå huvudet i väggen, sätta mig i ett hörn och egga natten lång. Men nej, så kan man ju inte göra. Först måste jag plugga om aborter och fosterdiagnostik och graviditeter. Alltid lika intressant.
Jag längtar så tills denna veckan är över. Då har jag kämpat så länge, att det är helt sjukt. Äntligen får man då något som liknar lov. Sedan nästa vecka är det än så länge bara lyckliga saker att se fram emot. Födelsedag, helg, fezttttttttttttttt och annat mysigt. Nu ska jag snart sova, funderar på att ta en snabb dusch också, men får se hur det blir med det. Kanske inte orkar.
En bild som summerar upp typ min dag. :-)
#08 två saker jag längtar efter
Sommar och Skåne och frihet och värme och allt annat bra i livet.
För ja, homoäktenskap förstör ju
Neil Patrick Harris med sin man, David Burtka.
Så fina
Gamla statusuppdateringar och grtr
Hahahahahaa, satt och skrattade åt mitt gamla - patetiska - jag igårkväll. Mina gamla statusuppdateringar från -09 är inget att vara stolt över, kan jag meddela. Att det sedan uppmärksammas är värre. Och jag var så töntig att det blir kul, alltså på riktigt. Inte okej.
Nu funtar jag på att gå till en extra mattelektion, så att jag får A på matten imorgon, huhu. Får se. Aja.
Här är en bild på Alma iaf.
Whopa John Lennon-style
Var på stan (Gallerian, men still) idag, för att inhandla ny borste, sminkborttagning samt glasögon i hippie-stil. Tror jag lyckades rätt bra, och om man matchar dessa med en blomsterkans, en långkjol - alternativt rejält utsvängda byxor - och en t-shirt med avklippta armar och batiktryck så har jag en klar hippie-outfit! Perfekt.
:OBSERVERA: jag var oseriös på bilderna oki
#07 någon saknad
#06 10 sanningar
1. Jag näst intill avskyr när folk kalla rmig mitt mellannamn, men egentligen hatar jag det inte alls. Det är kommet från en gammal kär släkting, jag är stolt över att bära det. Ändå är det irriterande när människor kallar mig det.
2. Jag har världens spindelfobi. Eller ja, ingen riktig fobi, men jag får gåshud bara jag hör ordet spindel. Har gåshud while writing detta haha.
3. Jag tror att jag inte alls är spontan och älskar att följa scheman, men egentligen är jag rätt spontan och gör väldigt mycket oplanerade saker istället för att följa scheman.
4. Nu när jag tänker efter. Jag avskyr att följa scheman.
5. Jag älskar att fylla år, men hatar att bli äldre. Har världens åldersnojja redan nu.
6. Jag har väldigt många människor som jag mött online och som jag idag verkligen gillar och några vågar jag säga att jag älskar. De har blivit nära vänner, och vet det metsa om mig.
7. Jag är så skoltrött att jag hade kunnat sprängas när som helst. Min studiemotivation är helt borta, och jag har inte ens panik över det. Sorry not sorry typ.
8. Jag har alltid älskat färgen gul, jag vet inte ens varför. Den tilltalar mig något otroligt, och den känns så beskrivande på något sätt. Förstår inte varför alla avskyr den.
9. Jag är oftast mer ledsen än vad jag borde vara. Men så är det väl att vara en överhormonerad människa i sina bästa år.
10. Jag har svårt att beskriva mig själv, för jag gör det så sällan. Jag pratar sällan om mig själv, utan låter andra fixa snacket, vilket är lite synd.
ESC
Yohio läser sportnytt och Sveriges bögfest är igång. Jag är inte taggad, men inte heller otaggad. Är i något mellanläge, inte glad, inte ledsen. Sugen på popcorn och chips, men nu ska vi vara nyttiga.
Idag har jag jobbat och sovit, vilket har varit väldigt skönt. Jag hade behövt plugag så mycket mer matte än vad jag gjort, men man kan inte alltid få göra allt man behöver eller vill här i livet. Jag kände att sömn var viktigare än matte idag - man måste för fan prioritera - just för att jag knappt sovit senaste veckan. Den har inte varit hektisk, men den har inte varit helt lätt heller. Ett mellanting. Detta har varit en riktig mellantingsvecka.
Bjuder på en gammal favoritbild i repris. Helt irrelevant dock, men jag gillar den.
#05 en bild från en saknad tid
Shortsdebut
Ursäkta mina vidriga ben, men det var svårt att klippa ur dem ur bilden. Haha. Idag gör jag i alla fall shortsdebut (tror jag än så länge i alla fall) vilket betyder att det verkligen är vår. Till och med nästan sommar. Underbart.
Och ja, nu gör jag en typical-tjejpose - för jag har fallit för patriarket och feminismen ligger långt bort.
(Haha, jk, gillade bilden ok låt mig)
#04 En person som betyder mycket för mig
John Blund förstör.
Och mitt fett är överallt. Och jag mår inte bra idag.
Skulle tränat vid sex med Viktoria - jag lovade till och med att komma - och vad gör jag? Somnar och vaknar 18.06, alltså sex minuter efter att vi börjat träna. Blir så irriterad på mig själv, varför gör jag så här? Dessutom har jag världens fettvalkar överallt. Jag vill gråta, skära, spy, göra vad som helst för att få bort det. Jag som skulle vara så smal, jag som skulle vara fin. Vad tusan hände med det? Vad hände med alla planer på träningen som jag lagt upp? Jag är så tjock att jag inte ens kunnat följa dem. Nej, nu ska jag ta itu med min ångest - dvs gråta i ett hörn - och sedan sova. Länge. Kanske till och med för alltid. Det vore rätt skönt.
#03 en bild som gör mig glad
Godeftermiddag.
Lite tårar, lite kärlek. TVD är en bra serie, tro inte annat. Men den har blivit tjatig på senaste tid.
Aja, skit samma. Det var inte vad mitt inlägg skulle handla om, haha!
Ni vet känslan när man bara är.. tom? Man känner ingenting, inga speciella tankar fastnar. Allt går bara round-and-round, om man är där men ändå inte. Precis så har jag mått ett tag, och det blir inte bättre av att ingen tar sig tid att lyssna. Eller att ingen riktigt ser. Samtidigt är det skönt, om ingen märker. Då vet jag att jag är bra. Riktigt jäkla bra.
Jag mår i alla fall bättre idag än resten av veckan. Jag har bara varit tom, och inte mått bra. Nu är det endast min trötthet som är kvar, men skit samma. Den klarar jag mig med.
Ville bara skriva lite, haha. En väldigt kort text visserligen, men allt behöver ju inte vara milslångt.
Lite sådär att man försvinner i sin ensamhet, trots att omvärlden och vardagen fortsätter gå runt som vanligt.
#02 en bild tagen nyligen
Det som är så sorgligt med detta är att jag har insett att jag knappt fotat med systemkamera alls sen Paris - och det är ändå sportlovet. Tidigare fotade jag i princip varje dag, nu blir det allt mer sällan. Men jag ska ta upp mitt fotograferande och göra det mer aktivt nu under sommarlovet. Mycket enklare.
Men skitsamma, här är min senaste tagna bild (med systemkamera);
Sista frukosten. Åh, våra frukostar i Paris var gudomligt goda. Nybakade baguetter, jordgubbar, juice och farnsk ost. Någon dag fick vi även croissant. Så extremt gott. Fransmän är inte dåliga på mat, ska jag säga.
Ibland gör man rätt
ibland gör man fel,
lev med det
#01 bloggar jag läser
Jag läser de mest kända bloggarna varje dag, och kollar även in några kompisars, även om de uppdaterar allt för sällan.
Bland andra läser jag seeds.blogg.se, vilken är en ritblogg gjord av finaste Ebba. Sedan läser jag även skratten.blogg.se av Celle, och några mer privata. Bland de största bloggarna läser jag egoinas.se, spiderchick.nu och typ de största andra, haha! Mycket vanlig och tråkig blandning, men det är kul att se hur bloggare har förändrats genom tiderna. Nu är det inte provokation som gäller längre, utan de mer mogna, de som faktiskt tänker som blir stora. Det är lite intressant, faktiskt.
Tolfte i sjätte två tusen tretton
Dagen då denna lista är slut.
Dag 01 - En blogg jag läser varje dag.
Dag 02 - En nytagen bild.
Dag 03 - En bild som gör mig glad.
Dag 04 - En person som betyder mycket för mig.
Dag 05 - En bild på en tid du saknar.
Dag 06 - Tio sanningar om mig.
Dag 07 - Någon jag saknar.
Dag 08 - Två saker jag längtar efter.
Dag 09 - Två minnen.
Dag 10 - Två saker jag inte skulle klara mig utan.
Dag 11 - En bild som är från när jag var liten.
Dag 12 - Tio saker jag gillar att göra.
Dag 13 - En sak jag önskar jag fick uppleva igen.
Dag 14 - En bild som gör mig arg/ledsen.
Dag 15 - En bild jag har tagit som betyder något.
Dag 16 - En bild som är över ett år gammal.
Dag 17 - En bild på dig själv som du är nöjd med.
Dag 18 - En bild som är tagen i staden jag bor.
Dag 19 - En film jag kan se hur många gånger som helst utan att tröttna.
Dag 20 - Tre filmer jag sett och gillat.
Dag 21 - Tre saker som finns i mitt rum.
Dag 22 - En sång som får mig att må bra.
Dag 23 – En sång som får mig att gråta
Dag 24 - En bild på en miljö jag trivs i.
Dag 25 - Någonting som jag vill göra just i denna sekund.
Dag 26 - Någonting jag saknar väldigt mycket.
Dag 27 - Tre webbsidor som jag ofta är inne på.
Dag 28 - En bild på mina husdjur.
Dag 29 - Mina mellannamn och vad jag tycker om dem.
Dag 30 – En person som är snygg.
MWIH.
Cause I'm coming home again
I'm in home again.
För 432432ndra gången har jag kommit hem från Skåne, och sitter nu med ont i fötterna och ett leende på läpparna i mitt rum och njuter. Borta bra men hemma bäst. Dock måste man ju då definiera hemma lite närmre, men ja. Ni förstår principen.
Celina
Sitt/ligger i Celinas rum och vaknade för en sådär två timmar sedan. Har ätit och typ klätt på mig. Vaknat lite. Celina tänkte sminka sig, men orkade inte. Vi ska på sightseeing i Hörby, whopa Hörbystyle! Haha, vi säger så i alla fall.
Igårkväll var vi ute i en skog med en massa av Celinas små Skånevänner, och jag som ensam Stockholmare hade det kul med deras dialekt. Allting på skånaka låter mkt mysigt och kul, bara så ni vet. Speciellt när skåningarna är lite påverkade. Haha, uuunderbart. Kalla mig lättroad, men ja. Hur som haver, Celle sitter och spelar sitt grodspel, så jag passade på att blogga. Även fast få läser, tih. Gör det mest för mig själv, så.
love y'all
Idag, idag, idag, idag, idag, igår.
Sol ute
Sol inne
sol i hjärta
sol i sinne
Dagens väderrapport - sol, sol, blå himmel. Ett svagt moln som rör sig från ena sidan till den andra, som ett snöre. Flygplansspår som korsar, och sedan blått. Himmelsblå pastellfärg som skriker "sommar", "glädje" och allt annat som är bra med livet. Det är varmt. Sådär sommarvarmt, så att allt annat än shorts, klänning eller kjol blir alldeles för varmt. Det tunna molnsnöret och det korsade flygplansspåret har blivit bredare, men mer otydliga. Värmen utifrån kryper in under huden, och rör sig mot hjärtat.
Man blir lycklig, bara av känslan.
Stockholm i mitt hjärta
Låt mig besjunga dig nu
åldrad i ungdomlig grönska
öarnas stad
det är du
av städer jag känner i världen
är du den stad som fått allt
genom mälarens kärlek till havet
en blandning av sött och salt
Jag älskar Stockholm så otroligt mycket, kombinationen av storstad (haha, inbillar jag mig åtminstone) och land (återigen inbillning, men jaja) gör den perfekt. Dessutom är faktiskt vädret inte mycket att klaga på egentligen. Det bara följer de nordiska årstiderna som det ska.
Men någon annanstans finns en del av mitt hjärta också. Skåne. Landet. Släkten, kärleken. Ska besöka landskapet (Danmark) imorgon, och jag är så utomordentligt taggad! Det ska bli sjukligt kul, dels att se Celle coh Alma (hoppas jag??) och kusinerna och resten av alla som bor där nere, haha. Det är så trist att det ligger timmar bort, men det kanske gör hela grejen mer exotisk. Hälften av mitt hjärta går till Skåne, och hälften stannar här. Forever and always, haha. ♥
Mitt hjärta bor i en gammal gård
en gammal gård på slätten
med vita längor och svalebon
under takens mossgröna brätten
och åldriga almar med sagor i
en evigt susande klunga
och tätt inpå väggarna vångar och fält
som förtroligt i sommaren sjunga
och en dröjande doft av lavendel och ros
i låga kisthus och salar
och ett minne som ler i var ruta och vrå
och sakta mitt hjärta talar
Här bodde de gamla, här gled deras liv
i tid för längesen gången
så stilla som rågens julisus
en afton i gåravången
Här glider livet så stilla än
ej stormen rör lågan på härden
här finns tystnad och ro för ett hjärta än
mitt i den larmande världen.
Sleep warm
Sleep tight
when you turn off the lifgt
slee warm
sleep well
my love
Vem behöver pojkvän när man har katter, liksom? Bra sängsällskap, sover tyst - framför allt - och de stannar även om man skriker på dem. De tröstar i alla lägen och de vill ha kärle - dock mest när de vill ha mat men sch.
Skulle börja plugga NO för väldigt längesedan, men dum som jag är gjorde jag inte. Vilket resulterar i att jag måste göra det nu. Men det är så mycket roligare att skriva detta inlägg ju. Åh. Ångest. Aja. Hugs and kisses, ska plugga nu. Gnatte, fina människor.
Soft kitty,
Warm kitty,
Little ball of fur.
Happy kitty,
Sleepy kitty,
Purr, purr, purr.
You're safe from pain in the dream domain
Det finns inget mer typiskit mig än att tänka "ska bara låtsassova lite så mamma inte kan bli arg" (typiskt mig att låtsassova för att slippa få utskällning i allmänhet, haha) och sedan lyckas sova bort hela satans eftermiddagen. Somnade vid kanske halv fem? Nu vaknade jag och har inte ätit, inte pluggat, inte gjort någonting. Ibland får man till det.
Bästa ställena att sova på. I min säng eller i min soffa. Sådär lagom mjuka båda två, haha. Eftermiddagssovstunderna brukar förbrukas i soffan och nattsömnen görs i sängen. Perf, haha!
Mat





Bilder på mat jag ätit, förtärt, we. Jag har haft problem med mat i en två år nu, och det blir inte lättare. Ångesten som kommer efter allt för mycket får mig att vilja spy dagligen, och söta saker mår jag illa av. Ändå kan jag inte få stopp när jag väl äter. Vilket gör att jag får ångest. Vilket gör att jag tröstäter. Och får ångest. Och så har vi en vanlig dag med mig. Jag tänker på vad andra äter. "Hon äter mindre än vad jag gör. Borde jag lämna kvar lite?"
Men inte kan jag lämna kvar något. För då blir det synd om det kvarlämnade. Åh, s å typiskt mig. Finns det två mackor kvar måste man äta båda, för man kan inte lämna en ensam kvar. Jag vet att det bara är bröd, men jag kan fortfarande inte lämna något ensam. Fyfan. Lås in mig någonstans. Detta är inget bra.
Jag ska inte komma och påstå att jag har en ätstörning - för jag är rätt säker på det - men jag mår dåligt av mat. Och kalorier lämnar mig inte, jag tänker i dem. "Vad kan denna bit potatis innehålla?" "Hur mycket ris är 100 kcal?" "Fan, nu blev det för mycket."
Oftast i alla fall. Sedan ibland finns tankarna inte alls, och det är som att jag aldrig haft problem med maten. Det är roligt hur den mänskliga hjärnan fungerar. Hur tankarna förändras så snabbt.
Och nu så vill jag sjunga
att sommaren är skön, och träden är så fina och marken är så grön, och blommorna är vackra och höet luktar gott och solen är så solig och vattnet är så vått, och lille fågeln flyger i boet ut och inn, och därför vill jag sjunga
att sommaren är min.
Och jag vill också sjunga att fjärilar är bra, och alle söta myggor, dom vill jag också ha, och jag är brun om bena precis som det ska va, och därför vill jag sjunga att bruna ben är bra. Och jeg har nya fräknar och prickigt sommarskinn, och därför vill jag sjunga att sommaren är min.


Dessa bilder togs förra året, tror jag, och de är några av de bilder jag är absolut mest nöjd genom åren med. Dels för att motivet är underbart - grönska och liv och kontraster - och dels för att det bara blev bra. Ibland får man vara stolt över det man gjort, eller hur? Jag tar tillfället i akt nu, i sådana fall. Jag brukar inte ha mycket att skryta om, så. Jag tänkte egentligen sova nu, men fastnade vid gamla bilder och ville bara publicera dem. Visa att jag kan.
Har NP i franska imorgon, och kanske är det bara bekräftelsen om att jag kan göra något bra som lockar med att skriva och publicera detta inlägg nu. För franskan imorgon kommer gå käpprätt åt helvete. Franska är det ämne jag absolut inte tycker om, och jag förstår mig egentligen inte på mig själv. Varför valde jag inte bara att börja om på ett språk alternativt skita i det helt? Jag vet inte. Jag var dum och naiv. Aja, för sent att ångra det nu, så jag är fast med språket åter ett år. Fast i skiten jag inte kommer ur, återigen. Varför dras man till det som skadar, trots att man vet att det inte är bra? Varför dras man till det som är förbjudet och som inte får röras, tänkas på? Tänk vad enkelt livet vore om man drogs till det tillåtna istället. Ingen förälder skulle ha något att klaga på, för det skulle inte finnas något. Man skulle följa lagen och inte röka inte dricka inte snusa. Man skulle leva i en utopi.
Men är en utopi verkligen vad vi bör efterstärva? Ett ideellt samhälle? Jag läste en intressant intervju med en författare på NP i svenska (ironi as its' best) om att det är just våra önskemål som får oss att kämpa och ta oss framåt, våra förväntningar. I en utopi har man allt man behöver. Man eftersträvar ingenting, och alltså behöver man inte ta sig någonstans. Man är nöjd där man är. Är det då man slutar leva? Är meningen med livet att vi ska eftersträva saker, vad det än kan vara?
Kanske är bara tanken på utopin tillräcklig. Kanske behöver vi inte leva i det ideella samhället för att bli lyckliga, utan bara inbilla oss att det finns?
Nu blev det alldeles för mycket text egentligen, jag tänkte bara skriva lite. Men det är skönt att jag hittat orden igen, om än tillfälligt. De har varit borta ett tag, vilket alltid skrämmer mig. Jag har saknat dem som jag saknar allt annat.
Nej, nu ska jag försöka sova. På riktigt. Snart faller mina ögonlock ner och jag somnar framför datorn - déjà vu från i fredags - och då har det gått över gränsen. Så, godnatt. Sov gott ni där ute.
Dröm en dröm om gröna ängar och sommar så ska ni se att allt blir bra.
Dröm en dröm om sköna drängar, sensomar och våga ta.
(Nej, jag är ingen rimmare men jaja. Det får vara för ikväll, haha)
Italienskt
Behöver jag ens säga något mer? Tycker bilden beskriver min middag rätt väl, haha.
We did it
we bashed them,
wee Potter’s the one,
and Voldy’s gone moldy,
so now let’s have fun!
"After all this time?"
"Always."
Den historien jag växt upp med, och den som alltid kommer finnas i mitt hjärta. Med kärlek och värme, vänskap och lycka. Med ondska och hat, ovänner och olycka. Genom allt har jag följt, både i bok- och filmväg. Det har alltid varit en stor del av mitt liv, men på senare tid har det blivit något större. Det är verkligen en historia man håller kär, livet igenom. Larvigt eller inte, det är kärlek. Alla smarta sägelser, upplösningen. Det är både en bok och en film jag gråtit till, alla gånger jag ser dem. Ögonen fylls med tårar när jag ser de två översta bilderna, bara av ren kärlek. Det är otroligt hur en historia kunnat påverka någon så mycket.
Familjen
är hjärtats fosterland.

Krakel Spektakel Kusin Vitamin
Hängde och slängde i en gardin.
För hej och hå gardinen den blå
Krakel Spektakel vad tänkte du på?
Jag har umgåtts med mina kusiner varje sommar, varje jul och oftast någon gång mitt emellan. Jag har känt dem hela livet, och jag trivs i deras närvaro. Även om vi inte göra något speciellt så är de underbara att umgås med, och vi kommer - för det mesta - överens. Vi har så olika liv i vardagen, men man vet att på sommaren och vintern är det vi. Det är så det alltid har varit. När mönstret började brytas - en två tre år sedan - blev allt helt knas. Numera vill vänner att man ska vara hemma på sommaren, och inte i Skåne. De vill ha med en på resor, de vill umgås mer och mer. Men jag känner att jag inte har tid. Sommaren är kort. När alla undrar varför jag vill ner till Skåne, eller varför jag är tveksam till att åka en vecka och inte två till något ställe kan jag inte förklara. Jag vet att livet inte kan vara likadant hela tiden, men jag vill inte ändra allting nu. Jag bävar inför den dagen då jag är nere i Skåne en vecka. Jag vill inte. Jag trivs där, och jag vill tillbringa mina somrar där. För då vet jag - det är verkligen lov då. Dessutom vill jag umgås med mina kusiner, på riktigt. Jag är rädd att förlora kontakten med dem i och med att vi bor så långt ifrån varandra, och vi har inte lika nära till varandra. Vi träffas så sällan, och när vi väl träffas så ska man göra annat. Eller när vi träffas har man med sig en kompis ner och det blir ändå inte som man vill.
Jag får ingen tid att umgås med dem, och det är ingen som förstår även om jag försöker förklara. För de står inte sin släkt lika nära, eller de gillar dem inte eller vad som helst. De förstår inte, vilket bara slutar i bråk och diskussioner om varför. Varför ska man alltid behöva välja mellan det ena och det andra, och varför kan man bara inte hinna med allt?
Hej min gamla vän
det var ett tag sen vi pratade
vi brukade snacka varje dag
ja svär jag saknar det.
alla är emot mig bror
det känns som att jag är ensam
Du har förslavat mig
så nu har jag bara dig
Jag vet att det inte är bra. Men det ligger en stor lockelse i det förbjudna. Det har det alltid gjort, och det lär det alltid göra. Man lockas att göra det förbjudna, man lockas av "djävulen" som en troende person hade sagt på sitt språk, haha. Spännigen att bli fast förstorar nöjet något enormt. Jag gör det inte ofta, men jag har provat några gånger. Hanna på bilden, finaste Hanna. Henne saknar jag, förresten. Mycket.
Lille katt
Lille katt, lille söte katta
vet du att, vet du att
det blir mörkt om natta?
I desperat behov av en utekväll sitter jag istället och kollar på min fina kise, ligger och gosar. Händer inget snart ringer jag Caroline och ligger och gosar där istället. Den männisan är bland de gosigaste som finns. Massor av kärlek till både henne och min fina katta.
När lillan kom till jorden
det var i maj, när göken gol,
sa mamma att det lyste
av vårgrönt och av sol.
Bilderna ovan är tagna i fönstret, när solen lös och de blommade på flitigt såsom blommor ska. Visan i rubriken är den visa som mamma sjöng ibland när jag inte kunde sova. Majbarn som jag är, stämde den så väl in på mig - allt utöver namnet Maja - och jag har fortfarande melodin i huvudet. Sådant man aldrig glömmer.
But never look back,
Cause I'm down but not dead. I'll catch up to you
jag saknar känslan av att vara kär, att finnas och känna att man lever. Istället för att göra något åt saken sitter jag i min ensamhet mot ett element och tänker. Det är inte så värst bekvämt, men inte behöver det väl vara det. Bara man får lugn och ro. Kvällarna är den bästa tänketiden. Speciellt om man sitter någonstans och kollar ut över stjärnhimlen, utomhus. En sommarnatt. Åh, jag längtar och jag saknar.
Just nu är det tomt vid fönstret, och inte så ljust som på bilden. Men jag måste bara säga. Jag älskar den andra bilden. Ljuset är underbart, i kontrast till det inre mörkret. Såhär är en depression, i princip. Man ser ljuset, och det är nästan så att man sitter i det ibland. Men på insidan är det bara mörker, mörker och mörker.
Systra mi
Den finaste systern man kan ha. Alltid så fin. Älskar dig genom allt, finaste.