Mat
Bilder på mat jag ätit, förtärt, we. Jag har haft problem med mat i en två år nu, och det blir inte lättare. Ångesten som kommer efter allt för mycket får mig att vilja spy dagligen, och söta saker mår jag illa av. Ändå kan jag inte få stopp när jag väl äter. Vilket gör att jag får ångest. Vilket gör att jag tröstäter. Och får ångest. Och så har vi en vanlig dag med mig. Jag tänker på vad andra äter. "Hon äter mindre än vad jag gör. Borde jag lämna kvar lite?"
Men inte kan jag lämna kvar något. För då blir det synd om det kvarlämnade. Åh, s å typiskt mig. Finns det två mackor kvar måste man äta båda, för man kan inte lämna en ensam kvar. Jag vet att det bara är bröd, men jag kan fortfarande inte lämna något ensam. Fyfan. Lås in mig någonstans. Detta är inget bra.
Jag ska inte komma och påstå att jag har en ätstörning - för jag är rätt säker på det - men jag mår dåligt av mat. Och kalorier lämnar mig inte, jag tänker i dem. "Vad kan denna bit potatis innehålla?" "Hur mycket ris är 100 kcal?" "Fan, nu blev det för mycket."
Oftast i alla fall. Sedan ibland finns tankarna inte alls, och det är som att jag aldrig haft problem med maten. Det är roligt hur den mänskliga hjärnan fungerar. Hur tankarna förändras så snabbt.
Kommentarer från er söta läsare.
» ekjfhk
Om de tror att jag har det så tror jag att även du kan ha det.
Svar:
Matilda Wilhelmsson
Trackback