But never look back,
Cause I'm down but not dead. I'll catch up to you
jag saknar känslan av att vara kär, att finnas och känna att man lever. Istället för att göra något åt saken sitter jag i min ensamhet mot ett element och tänker. Det är inte så värst bekvämt, men inte behöver det väl vara det. Bara man får lugn och ro. Kvällarna är den bästa tänketiden. Speciellt om man sitter någonstans och kollar ut över stjärnhimlen, utomhus. En sommarnatt. Åh, jag längtar och jag saknar.
Just nu är det tomt vid fönstret, och inte så ljust som på bilden. Men jag måste bara säga. Jag älskar den andra bilden. Ljuset är underbart, i kontrast till det inre mörkret. Såhär är en depression, i princip. Man ser ljuset, och det är nästan så att man sitter i det ibland. Men på insidan är det bara mörker, mörker och mörker.
Kommentarer från er söta läsare.Trackback